than

Den yttersta toppen av mitt pekfinger på högra handen kanske jag ser just nu för sista gången. Skar mig rejält på jobbet. Lagom ont gjorde det. Och blodet forsade medan jag sölade ner plåster efter plåster och fyllde papperskorgen med nedblodat papper på arbetstoaletten. Samtidigt ropar sussi att colapallen måste ut i buteken och att om fem minuter skulle jag ut och sitta i kassan.
"Jag kommer", ropade jag medan blodet fortfarnade inte hade koagulerat ett enda dugg.
Men sussi tyckte synd om mig sen så jag fick kycklingen som var kvar, det var ju tröstande.
Nu kan jag pilla på den lösa delen på pekfingret, man får ju ha så roligt som möjligt när man har chansen, jag menar innan biten trillar av och aldrig mer kommer existera. Trevligt.

/januari